Författare: Simon Campanello Sida 3 av 10

De senaste åren har spelhyllorna överösts av retrospel. De vanligaste nostalgikickarna blickar tillbaka mot Mario och gänget, men The Last Tinker: City of Color har tagit några kliv framåt i historien.

För den som nött en PSOne-kontroll slät med Crash Bandicoot, Spyro the Dragon eller Rayman (eller Banjo-Kazooie om du hade den där andra konsolen…) kommer spelet att kännas välbekant. Allt från de glättiga färgerna och den sparsmakta berättelsen till det eviga balanserandet på för små plattformar känns som hämtat från 1995.

Det enda frågetecknet är vem som kände att det året behövde återupplevas.

Läs mer

Long Mover är en ormlik varelse med ett ensamt öppet öga längst fram. Den som någon gång rört Achtung Die Kurve! eller valfri Snake-klon förstår genast vad som är på gång. Fast det är förstås helt fel.

Det finns inga fiender att undvika, äpplen att käka eller hinder att krocka med. Hohokum är ett långt drömlandskap uppbyggt av knappt 20 världar som Long Mover färdas mellan via hål i kulisserna, som genom en sagobok. Det trygga formatet med den slingrande masken är nämligen bara början.

Läs mer

Att The Last of Us skulle släppas till PlayStation 4 var en självklarhet. Naughty Dogs senaste spel ett av de starkaste actionäventyren som skapats och det vore en skam att inte att dela med sig av det till en ny konsolgeneration.

Kort sagt, inget har förändrats drastiskt. Ellie och Joels resa genom den lummiga postapokalypsens Amerika håller samma höga berättarmässiga kvalitet och mötet med de klickande och löpande svampzombierna ger fortfarande en klump i magen. De stora förändringarna kommer inte i form utav innehåll utan av yta, och här har studion inte gjort bort sig.

Läs mer