Den svenska PlayStation-bloggen

Författare: Fredrik Johansson Sida 3 av 10

Fredrik är inte en AI stående i en serverhall i Brunkeberg, men ser fram emot att vara konstant uppkopplad mot internet via ett wifi-implantat när tekniken släpps. Kärleken till rollspel började med Pool of Radiance till Commodore 64 och slutade aldrig riktigt. Hävdar bestämt att William Gibson borde utnämnas till profet.

Recension: Agent A – A Puzzle in Disguise [PS4]

Spionspel är ingen dussinvara nuförtiden och i Agent A: A Puzzle in Disguise görs ett tappert försök att väva ihop pusselklurande och spiondrama till en tät väv av intriger och svek. Den ondskefulla spionen Ruby La Rouge har ställt till det länge för vårt team av spioner och uppdraget faller på oss att försöka hindra hennes ondskefulla planer.

Recension: Metal Wolf Chaos XD [PS4]

Den amerikanska presidenten, Michael Wilson, sitter i ett lite prekärt läge. Hans vicepresident, Richard Hawk, har mobiliserat armen och genomfört en massiv militärkupp. I ett försök att rädda landet från Hawks militära förtryck gör Wilson det enda han kan – han klättrar in i en gigantisk mekanisk robot och försöker ta tillbaka landet med övervåld och kitschiga ordvitsar.

Metal Wolf Chaos är ett halvobskyrt From Software-spel som släpptes för femton år sen till Xbox, dock endast i Japan. Med tiden blev det mer och mer eftertraktat och ses lite som en kultklassiker. Slutligen lyssnade någon på fansens önskningar och såg till att det till sist släpptes i lite förskönad version även i västerländska territorier.

Recension: Another Sight [PS4]

Jag är ett stort fan av Neil Gaimans böcker och hade turen att höra honom prata i kryptan under Lunds Domkyrka i samband med att Mirrormask premiärvisades under Fantastisk Film Festival för många, många år sedan. Så när ett spel beskriver sig som influerat av en av hans bästa verk – Neverwhere kan jag självklart inte låta bli att undersöka det.

Lunar Great Wall Studios kan ha tagit sig lite vatten över huvudet när de gjorde den jämförelsen, för visst finns det vissa ytliga likheter mellan Another Sight och Neverwhere, men det är så fumligt och klantigt genomfört att det nästan gör ont att spela igenom.

Recension: Observation [PS4]

Rymden kan vara en kall, mörk och ogästvänlig plats. Detta märker besättningen på rymdstationen Observation ganska fort, efter att stationen försätts i ett nödläge. En kollision har uppstått och utöver att skaka om personalen och slå av vissa av de nödvändiga systemen så har skeppets artificiella intelligens – SAM fått lite skavanker och tappat lite av sitt minne.

Vad som borde ha varit ett rutinuppdrag blir lite mer obehagligt och livsfarligt då delar av stationen är direkt ogästvänliga och saknar livsuppehållande system. Emma Fisher, en av de modiga astronauterna, försöker få igång stationens AI för att se hur omfattande skadorna är, och tillsammans börjar de inse det allvarliga i situationen.

Recension: Castlevania Anniversary Collection [PS4]

Från att ha varit en av de riktigt stora jättarna inom japansk spelutveckling, har Konami de senare åren blivit mer eller mindre synonymt med nyutgåvor (utöver de årliga fotbollsspelen). Det är en lite sorglig trend med tanke på deras arv av riktigt solida titlar, men efter att företaget avyttrat stora delar av sina interna utvecklingsresurser (inklusive Metal Gear Solid-skaparen Hideo Kojima) är det kanske inte så förvånande.

Nyutgåvor av gamla verk tenderar att vara väsentligt enklare och billigare än att utveckla nya spel. Då Konami i år firar 50års-jubileum, får vi inte mindre än tre samlingar med forna höjdare. Castlevania Anniversary Collection är en av dessa.

Recension: Trüberbrook [PS4]

En tidig morgon i den lilla sömniga staden Trüberbrook anländer en besökare från Amerika. Den unge forskaren Hans Tannhauser vann en resa till den idylliska byn någonstans mitt i Tyskland i ett lotteri. En resa till en avlägsen by känns som den perfekta tillflyktsorten för att bota lite akademisk skrivkramp, med frisk luft, lite skog och hemlagad tysk mat!

Recension: Conarium [PS4]

Att vakna upp i ett främmande rum, med en mystisk maskin som viner, gör ljud och projicerar ett märkligt ljus borde kunna vara början på en riktigt dålig dag för vem som helst. Frank, som vi snart får reda på att vår karaktär heter, kan nog inte riktigt föreställa sig hur dagen möjligtvis skulle kunna bli sämre.

Vad som också snabbt visar sig är att Frank befinner sig på en övergiven forskningsbas på Antarktis. Resterande expeditionsmedlemmar är försvunna, och enbart kryptiska anteckningar finns kvar. Vad är det som har hänt? Varför åkte en expedition hit? För att komma fram till svaren på de frågorna behöver Frank försöka få tillbaks sina minnen.

Recension: The Missing: J.J. Macfield and the Island of Memories [PS4]

Hidetaka Suehiro, mest känd under smeknamnet SWERY, är onekligen en av japans kanske knepigaste spelutvecklare. I väst slog han igenom ordentligt med det väldigt Twin Peaks-inspirerade äventyrsspelet Deadly Premonition som fick väldigt blandade betyg. De som kunde bortse från spelets tekniska och spelmekaniska brister föll ofta handlöst för de skruvade karaktärerna, stämningen och handlingen. Efter att Microsoft lagt ner hans nästa projekt – D4: Dark Dreams Don’t Die tog han en längre paus från spelutveckling för att fokusera på sin hälsa (och bli buddhistisk munk). Men för dryga två år sedan utannonserade han att han skulle starta en ny studio – White Owls Inc.

The Missing: J.J. Macfield and the Island of Memories är första verket från den nya studion och är utvecklat i samarbete med Arc System Works. Allt börjar på en pir där J.J. Macfield och hennes vän Emily är på väg att borda en båt mot en mystisk ö. De behöver en liten paus från verkligheten. Efter att de haft en trevlig stund framför lägrets lägereld så vaknar J.J. upp och Emily är borta. Naturligtvis börjar J.J. utforska ön i jakten på sin vän och märkliga saker börjar ske.

Recension: Stay [PS4]

Då och då dyker det upp spel som är svåra att placera i fördefinierade fack. I detta fall är det lite besvärligt – jag vet nämligen inte om genren pixelgrafiskt chatt/pusselspel/tamagotchi-äventyr finns, men det är det närmaste jag kan komma. Men jag kanske behöver ta och packa upp vad det innebär så det blir lite mer begripligt?

Stay är onekligen ett av de mest unika och annorlunda spelen jag spelat på väldigt länge. Det hela börjar med att en person som verkar lida av lite sömnproblem oroligt rör sig runt i sin lägenhet innan han slutligen går och lägger sig. En mörk skugga uppenbarar sig i rummet, personen vaknar med en skräckslagen min och allt blir mörkt. Ett litet tag senare ser vi samma person sätta sig ned framför en dator i ett mörkt rum och får kontakt med mig.

Recension: Donut County [PS4]

Vad händer om en speldesigner får för sig att ta en tweet från ett parodikonto på fullt allvar? För ett par år sedan twittrade Peter Molydeux (ett konto skämtsamt baserat på spelutvecklaren Peter Molyneux) ut uppmaningen att skapa ett spel där du styr ett hål.

Ben Esposito tog upp utmaningen och lade till en speltokig tvättbjörn, munkar och fantastiskt skruvad humor. Resultatet är Donut County – ett apokalyptiskt äventyrspussel med vissa Katamari Damacy-vibbar.

Sida 3 av 10

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén