Författare: Anton Bjurvald Sida 3 av 4

Sumpmarksblues, snusktidningar och jazztobak. Open World-genren blir svängigare än någonsin tidigare i Mafia-spelens tredje inkarnation. Tyvärr lider spelet bitvis brölpubertalt innehåll och bristen på humor blir tröttsam.

Lincoln Clay kommer hem till New Bordeaux, en fiktiv stad starkt influerad av New Orleans, efter sin senaste vända i Vietnam. Han har uppenbarligen inte haft den lättaste av uppväxter och har inga problem med att agera högra hand till en av stadens mindre maffiabossar. Men alla är inte lika nöjda med status quo och Clay finner sig plötsligt i en helt ny situation där han måste lita på sin erfarenhet i fält under klättringen mot toppen av den undre världen.

Läs mer

Korgbollssimulering når nya höjder med årets upplaga av 2K Sports flaggskepp. Tyvärr bjuder spelet in nybörjare med ena handen men sätter en svettig armbåge i nacken när det får chansen. NBA 2K17 är ett utmärkt internskämt för de som fattar, men kan uppfattas som ett rejält hånflin om man inte riktigt hänger med.

Jag är överlag väldigt positiv till NBA2K17. Det går inte att förneka att detta är ett extremt kompetent hantverk med en enorm uppsjö av spellägen att sätta tänderna i. Tyvärr är spelets tröskel högre än i de övriga stora sportspelen, och känslan att 2K Sports fortsätter att tala till de inbitna i första hand är påtaglig.

Läs mer

En spelserie med anor från förr dyker upp nedladdningsbart med fokus på flera personer. Håller Overlord-humorn även i en källarkrypare med pusselinslag?

Overlord-serien är en av de mest underskattade i PlayStations historia. Med det menar jag inte att det är ett mästerverk, men utöver Pikmin till Nintendos diverse plattformar har få spel anammat “kasta hejdukar på problemet”-mekaniken på ett bättre sätt. Dessutom är det ovanligt med spelserier där blandning av humor och spelmekanik lyckats så bra.

Läs mer

Jag ska börja med ett bekännande; jag inte har spelat den enligt spelbolaget sämre versionen av Forced. Den som släpptes på Steam för ungefär två år sedan. Men om den här är “lite bättre” kommer jag inte ladda ner originalet.

Egentligen finns här en rätt skön grundidé. Pusselspel i kombination med hack ’n slash och en liten dos dungeon crawl låter både utmanande och roligt. Tyvärr når inte spelet upp till utvecklarnas ambitioner på långa vägar.

Läs mer

Fotboll på PlayStation 4 har två stora fördelar gentemot fotboll på riktigt och fotboll på teve. I den riktiga världen har nådde jag min fotbollsmässiga höjdpunkt för ungefär tio år sedan när jag på en grusplan i Stockholms södra förorter skruvade in en frispark i närmsta krysset över en hoppande mur in under ribban precis brevid stolpen. På teve för mitt favoritlag i Allsvenskan en grumlig tillvaro i botten av mittenskiktet.

I FIFA 16 är jag en ostoppbar målmaskin som för de grönvita krigarna till titel efter titel. Vi dominerar tillsammans i Europa till dess att min genialitet med bollen och giftighet framför mål gör att jag “måste” säljas för att säkra ekonomin hos det lag som fostrat mig. Glädje, lycka och framgång till alla!

Läs mer

Slutspelskägg, gnällspelare och slagskott för dummies. Det har hänt en hel del i årets upplaga av NHL-serien. NHL 16 skrinnar ivrigt framåt, men hur mycket bättre är det?

Sedan NHL 2K-seriens förfall har EA Sports hockeyspel varit helt ohotade på hockeytronen. Renodlade managerspel har dykt upp sedan dess, men då dessa är helt annorlunda är det inte riktigt rätt att ställa dem mot varandra.

Något 2K gjorde bättre fram till det bittra slutet var Be a GM-läget. Mycket av det som var nyskapande i slutet av 00-talet är numera självklart i NHL-spelen, men en helt ny frisk fläkt är att du numera måste krångla med spelares humör. Speltid, kedjesammansättningar, om din i omklädningsrummet populäraste spelare byts bort, om en naturlig ledare tas in eller helt enkelt hur dina motivationstal inför laget eller kvartssamtal med enskilda spelare tas emot spelar in.

Läs mer

Du är personen som tycker att alla spel som inte är minst lika svåra som Mega Man 2 är slöseri med tid. Du kallar spel som får normala spelare att gråta frustrationstårar och slita sitt hår för ”utmanande”. Du föredrar pixelgrafik framför realism och tycker att alla spel som behöver mer än två knappar (utöver styrkorset) anstränger sig för mycket. Grattis, Titan Souls är spelet för dig.

Titan Souls släpper ner dig helt utan instruktioner eller handling i ett 16-bits-tempel sett snett uppifrån. En pytteliten storhövdad bågskytt står mitt templet. Spelet ger två instruktioner. Knapp A skjuter iväg skyttens enda pil eller hämtar den tillbaka till kogret igen. Knapp B används för att rulla undan eller springa. Efter det är allt upp till dig.

Läs mer

Vi står rygg mot rygg och möter den anstormande horden av väsande, slemmiga rymdkryp med full eldgivning från våra automatkarbiner. Under en liten paus kallar jag ner eldunderstöd från en kryssare i omloppsbana. Med en enkel spårgranat ska jag markera en plats i närheten men istället kommer jag av misstag åt utlösaren för min raketryggsäck.

Det sista jag hör innan jag tappar spårgranaten vid min kamrats fötter är hans svavelosande svordomar och löften om hämnd i livet efter detta. Med sorg i bröstkorgen flyger jag ur farans väg och det enda jag kan trösta mig med är att min vän tog med sig mängder av fiender under sina sista stund på planetens yta. Plus att jag kan kalla ner en kopia av honom om tre sekunder.

Läs mer