Den svenska PlayStation-bloggen

Månad: september 2019 Sida 1 av 2

Recension: Bus Simulator [PS4]

Varje gång jag äntrar en buss för att nyttja de kommunala färdmedlen kan jag inte låta bli att observera busschauffören och fundera på hur denna tålmodiga individ känner inombords. Är det ett kall? Är det ”bara ett jobb”? Blir det inte tråkigt att köra samma sträcka om och om igen under dagen?

Frågorna och funderingarna är många för mig som har ett intresse i att observera människor i deras vardagsliv. Men när det kommer till busschaufförer har jag nu fått ett virtuellt svar; det är ett kall för vissa människor!

Vad spelar du i helgen? [Vecka 39 2019]

Välkommen till en krispig helg i höstens tecken! I redaktionen har vi en hel del spel att uppleva för att senare skriva recensioner. Men även om det blir en del ”jobb”, finns det ändå tid att leka lite.

Vi är som alltid lika nyfikna på vad som spelas i stugorna runt om i landet. Vi ser därför fram emot att läsa era kommentarer, men först vill vi berätta vad vi spelar!

Recension: The Sojourn [PS4]

Jag har alltid varit svag för pusselspel, allrahelst om de kommer paketerade med en bra berättelse. The Sojourn är ett spel i förstaperson med fysiska gåtor baserade på ljus och mörker. I sina bästa stunder får det mig att tänka på Portal och The Talos Principle, men banorna i The Sojourn kräver inte lika mycket finlir utan mer rått tankearbete.

Spelet tar sin början i en trasig värld där du leds framåt av irrbloss som reparerar delar av omgivningen så att du kan komma vidare. De tidiga banorna känns i vanlig ordning ganska enkla och handlar mest om att klämma och känna på de olika mekanikerna som introduceras.

Månadens höjdpunkter [Oktober 2019]

Höstmörkret kryper över oss och alla spelare som påstår att de bara spelar på vinterhalvåret, ökar våldsamt antalet speltimmar varje vecka. Förutom den förväntade Halloween-rean, brukar oktober ses som startskottet på julhandeln och spelen som släpps under månaden kommer definitivt att vara med och slåss om tomtepengarna.

Månaden bjuder på en salig blandning av återutgivningar, remasters, uppföljare och nya spel. Vad sägs till exempel om ett färgglatt pusselspel med Jet Set Radio som inspirationskälla eller ett rollspel från skaparna av Fallout? Dessa överskuggas dock av uppföljaren som jag har väntat på i två och ett halvt år sedan jag la ifrån mig den andra delen.

Recension: GreedFall [PS4]

Rollspel från väst har på senare år dominerats av Fallout-, Elder Scrolls- och Witcher-serierna och GreedFall känns för mig som en vitaminkick i genren. Det är den franska studion Spiders som ligger bakom spelet och för mig är det nästan obegripligt hur en utvecklare med lite över 20 anställda kan producera ett så här omfattande spel.

GreedFall utspelas i en fiktiv barockperiod där stormakterna koloniserar för fullt. Paradisön Teer Fradee har nyligen upptäckts och självklart har de stora faktionerna skaffat sig fotfäste. Du axlar rollen som en diplomat för köpmännens församling och medlar och lierar dig med de andra. Det finns också en urbefolkning på ön som lever unisont med naturen och öns unika flora och fauna.

Recension: Borderlands 3 [PS4]

Året 2013 var jag lite sur på Gearbox Software. Jag var då (och är fortfarande) ett stort fan av Alien-filmerna och hade länge sett fram emot deras Alien: Colonial Marines som såg ut att bli hur häftigt som helst. Förväntningarna var extra höga eftersom deras två spel i serien Borderlands var riktigt häftiga och underhållande spel.

Alien-spelet släpptes och visade sig bli en ganska rejäl flopp, till stor del för att Gearbox hade fördelat utvecklandet på ett gäng mindre externa studios och själva jobbat på Borderlands-serien. Som av en slump har jag knappt spelat någon titel från studion sedan dess och blev nästan överraskad när Borderlands 3 dök upp som från ingenstans. Kan spelet bota mig från det lilla kornet av surhet som lever kvar från ovanstående fadäs? Det ska vi ta reda på.

Recension: The Surge 2 [PS4]

Ibland är livet bra orättvist. Här sitter vår hjälte i ett flygplan och försöker koppla av. Självklart drar en mystisk storm in och sliter sönder planet som störtar våldsamt utanför Jericho City.

Mirakulöst vaknar vår protagonist till liv igen flera veckor senare och försöker ta reda på vad som har hänt. Men hans fokus skiftar snart till händelserna i Jericho City som har fallit offer för våldsamma maskiner som hotar det fåtal människor som fortfarande är vid liv och kämpar för att få uppleva ännu en dag.

Vad spelar du i helgen? [Vecka 38 2019]

Nu är det helg igen! Visst ska det bli riktigt skönt att vila ut lite grann, umgås med familjen och spela lite spel?

I redaktionen spelas det för högvarv där en del av oss har flera titlar att plöja igenom. Men oavsett mängden titlar att recensera, finns det ju alltid tid även för lite slöspelande.

Recension: NHL 20 [PS4]

NHLPA Hockey ’93 var det första sportspelet jag ägde från EA. Sedan har det genom åren blivit väldigt mycket NHL. Det är den serien jag spelat överlägset mest av under de senaste 25 åren. De senaste åren har det dock blivit mindre och mindre, mest för jag inte känt att jag har tiden och att spelet inte har utvecklats nämnvärt. Men så blev jag erbjuden att recensera NHL 20 och tänkte att det vore kul att se hur serien gått framåt.

2007 kom EA för alltid att ändra hur vi ser på hockeyspel i och med att man skill stick. Idag tycker de flesta att det är naturligt att kontrollera skridskorna med den vänstra analoga spaken och klubban med den högra. Jag skall dock erkänna att jag aldrig riktigt har blivit vän med detta sätt att kontrollera spelare. Det lite som att spela gitarr, det är lätt att fatta grunden och klara av några ackord men vill du bli bra och kunna spela en hel låt behöver du öva och öva. Och det kommer låta dåligt innan du får in snitsen.

Recension: NBA 2K20 [PS4]

När jag var tonåring hände det att jag och en kompis brukade sticka till en basketplan belägen på en bakgård nära där han bodde. Ingen av oss var någon Michael Jordan direkt, men vi tyckte det var kul att kasta lite boll och prata medan solen långsamt gick ner vid horisonten. Jag minns att jag tyckte det var relativt lätt att göra mål, men fruktansvärt svårt att dribbla ordentligt. Jag hade helt enkelt inte särskilt bra bollkontroll.

När jag tog på mig att recensera NBA 2K20 kändes det som en liten tillbakablick till de där kvällarna under mina tonår. Jag skäms inte för att säga att min erfarenhet av serien är ytterst sparsmakad, men basket som sport fascinerar mig mer än exempelvis fotboll eller hockey som känns mycket mer spritt i det svenska sportintresset, och därför blev jag lockad att ge mig an den här recensionen. Se det som en oinfluerad text från en nykomling som är intresserad av konceptet basket i spelformat.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén