Månad: november 2018 Sida 2 av 3

För 20 år sedan var genren 3D-plattformsspel i sin linda. Super Mario 64 introducerade den tredje dimensionen ungefär två år tidigare än alla andra. Insomniac Games debuterade med skjutaren Disruptor innan deras stora genombrott kom med Spyro the Dragon. Spyro Reignited Trilogy är en kärleksfullt nyskapad paketering bestående av de tre första spelen som just Insomniac ligger bakom och inkluderar ovan nämnda Spyro the Dragon, Spyro 2: Ripto’s Rage! och Spyro: Year of the Dragon. Toys for Bob, som har haft framgångar med Spyro tidigare i Skylanders-serien, ligger bakom återutgivningen och de gav även ut Crash Bandicoot N.Sane Trilogy (9/10) häromåret.

Grundmekaniken är gemensam för alla tre spelen där du kan spruta eld, stångas, hoppa och glidflyga. Spelen anammar den numera klassiska devisen att ha centrala nivåer som leder till banorna. De senare spelen introducerar lite nya mekaniker som att kunna simma och klättra, eller flyga fritt under en kort tid. Hur väl står sig då dessa klassiker mot tidens tand?

Läs mer

Hitman är, enligt mig, denna generations stora överraskning. Jag tyckte att Hitman: Absolution var ett rejält kliv tillbaka och när IO Interactive meddelade att man skulle göra ett episodspel var jag inte såld. Men Hitman överraskade mig på flera plan med sina smarta banor, spellägen som främjar omspel och unika kontrakt som fanns tillgängliga under en kort tid.

Det var ett spel som inte bara uppmuntrade, utan krävde att jag spelade samma uppdrag om och om igen tills jag kunde varenda litet hörn av kartan och visste exakt hur jag skulle göra. Upplevelsen kanske inte tilltalade alla, men för de som gillar försöka bli riktigt bra på något var det ett bra spel.

Läs mer

Sedan DICE har gjort en resa bakåt i tiden, närmaste bestämt första världskriget för två år sedan i Battlefield 1 (8/10), har den svenska spelutvecklaren hoppat till ett annat stort krig.

Deras senaste kapitel Battlefield V tar steget fram till andra världskriget, ett tema som använt sedan den sexton år gamla spelseriens begynnelse.

Läs mer

Den 11 november 1918 slöts vapenstilleståndet mellan Tyskland och alliansen av länder som stred mot varandra under första världskriget. Själva förhandlingen skedde i en järnvägsvagn, parkerad i skogen utanför Picardie. Europa skulle äntligen få fred igen, efter mer än fyra års krig som påverkat nationerna mycket negativt.

11-11: Memories Retold utspelar sig under världskrigets andra hälft där vi får följa den kanadensiska fotografen Harry som tar sitt yrke till Europa, iklädd uniform. Hans stora kärlek är dotter till den man som äger fotostudion som han jobbar i, och Harry hoppas på att vinna hennes gunst genom att dokumentera alliansens framgång i kriget och återvända som hjälte.

Läs mer

Frågesport har inte enbart bidragit till trevliga sittningar framför dumburken på fredagskvällar under min barndom, utan har också bidragit till att jag har lärt mig en del saker från de allmänbildande frågor som till exempel Lars-Gunnar Björklund ställde i Supersvararna.

Under fjolårets sista månad släpptes kunskapsspelet Knowledge is Power (6/10), där upp till sex deltagare skulle svara på frågor och kasta gegga på varandra med hjälp av mobiltelefoner. Nu är den glade programledaren med silvergrått hår tillbaka i ett nytt kapitel.

Läs mer

Jag gillar sällskapsspel eftersom de inte bara är underhållande, utan även för att de sammanför familjen i ett glatt, socialt umgänge. När det gäller brädspel till konsol har jag endast känt den sociala glädjen i Mario Party tidigare, men nu glider ett nytt partyspel in på ett bananskal för att utmana Nintendos långa spelserie.

Chimparty är en del av Sonys PlayLink-serie, där upp till fyra spelare kan delta i festligheterna med hjälp av mobiltelefoner eller surfplattor istället för handkontroller. Efter att jag och mina motspelare startat den nedladdade appen, börjar vi ta selfies till våra färgglada primater innan vi börjar spela.

Läs mer

En del spel är mer japanska än andra, och Taiko no Tatsujin: Drum Session! tillhör definitivt den kategorin. Det jag främst tänker på är den gulliga tecknade mangastilen, de skrikiga rösterna och med tanke på att detta är ett rytmspel, musiken. Jag har spelat många genrespel genom åren och har importerat ett par japanska titlar som antingen aldrig nådde väst som är fallet med IA/VT Colorful för PlayStation Vita, eller omarbetades rejält som när Osu! Tatakae! Ouendan! utvecklades till Elite Beat Agents.

Taiko no Tatsujin-serien såg dagens ljus i de japanska arkadhallarna redan 2001 men det här spelet är det första i serien som släpps i Europa. Tyvärr släpps det endast digitalt och den enda möjligheten att få tag på en trumkontroll är att importera den från Japan. Jag hade gärna sett ett fysiskt släpp tillsammans med en trumma, likt hur Guitar Hero-serien lanserades. Men plasttillbehör åt sidan, hur står sig detta mot andra rytmspel på marknaden?

Läs mer